Skratt i dåtid och nutid
Ibland måste man göra dessa återblickar. Och det är i de ögonblicken man vill ge sig själv ett slag i fejjan för att man har slutat skriva upp sånt. Jävla latmask.
Kul är det i alla fall. Alltid!
A:"Där är en bamsekarta... eller nej, det va ett tåg."
F:Vad säger man när man vaknar upp under bäddmadrassen? "Så jävla mycket grejer"
Till sist en nykomling, som kanske inte heller är så rolig på papper men i verkligheten nådde den nästan skrattattacknivå:
Vi sitter väntades på att klockan ska slå 10.15 och föreläsningen ska börja, föreläsaren står och donar framme vid tavlan. Hon böjer sig ner under skrivbordet för att fixa nåt...Sebbe missar detta och kollar precis upp och utbrister irriterat: "Äeej, vafan tog hon vägen nu då?!" Precis i det ögonblicket har läraren fixat klart och rätar på sig och Sebbes snopna "eh, jaha" är guld och gröna skogar!
Kul är det i alla fall. Alltid!
L:"Pratar alla knattarna så här? Va jobbigt."
J:"Knattarna gör ju alltid det...."
J:"...De tänker ju samma."
J:"... Fattar inte varför det inte skulle vara så."
M:"Den här boken är så jävla övertydlig. Kan lika gärna stå; Åk inte till CityMail naken. Du skämmer ut dig."
M:"BV1 vafan. Så ska man försöka hitta den. Då har den jäveln sprängt ner sig i kölvattnet!!"
A:"Där är en bamsekarta... eller nej, det va ett tåg."
F:Vad säger man när man vaknar upp under bäddmadrassen? "Så jävla mycket grejer"
Till sist en nykomling, som kanske inte heller är så rolig på papper men i verkligheten nådde den nästan skrattattacknivå:
Vi sitter väntades på att klockan ska slå 10.15 och föreläsningen ska börja, föreläsaren står och donar framme vid tavlan. Hon böjer sig ner under skrivbordet för att fixa nåt...Sebbe missar detta och kollar precis upp och utbrister irriterat: "Äeej, vafan tog hon vägen nu då?!" Precis i det ögonblicket har läraren fixat klart och rätar på sig och Sebbes snopna "eh, jaha" är guld och gröna skogar!
Kommentarer
Trackback
